never, never, never let me go.

jag såg filmen never let me go igår. och den var så sorglig att jag höll på gå av på mitten. grät den sista timmen av filmen och slutade inte gråta fast jag stängde av den. hemskt bra och hemskt vacker.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0