we were destined to explode.
dördördördördördör
fast mitt ute på landet är jag ju förstås.
sitter i min mosters hus i finland nu. det känns lite som att vara hemma, eller, i ett andra hem i alla fall. att alla pratar i mun på varandra och att mina sötaste små kusiner aldrig kan vara tysta, det gör inte så mycket. för det är ju en sådan kontrast jämfört med hemma i huset på hästängsudd där vi bor fyra personer och det högsta som hörs är TV:n. det här är.. hemtrevligt.
wounded rhymes.
lykke li har gjort det igen. det nya albumet är fantastiskt. lyssna här.
varför händer det här ens, det är 2011 för fan.
plötsligt är mina egna problem jävligt små och jävligt patetiska.
shit that matters. lolno not really.
vad i helvete, varför är mina inlägg centrerade? jag vill inte ha dem centrerade!!1
Don't regret anything you do 'cause in the end it makes you who you are.
bästa videon. fortfarande.
jag älskar tumblr, ok.
sakerna man hittar på tumblr alltså. dööör.
never, never, never let me go.
jag såg filmen never let me go igår. och den var så sorglig att jag höll på gå av på mitten. grät den sista timmen av filmen och slutade inte gråta fast jag stängde av den. hemskt bra och hemskt vacker.
grafisk kommunikation är inte mitt ämne. alls.
alltså när alla andra i min klass gör serier som faktiskt skulle kunna vara serier på riktigt och jag sitter här med dom fula mr. pink, hunny bunny och maximus. då känner jag bara uppgivenhet.
det här är ju inte kul alls.
väntan, alltid denna väntan.
har lyssnat på kents album 'du & jag döden' i princip hela dagen idag, för att;
1. det är kents bästa album
2. ibland tror jag att jag älskar kent mer än vad jag älskar livet
fittiga problem jag har, jag vet.
alltså nej, vad fan gör jag ens på författarlinjen? kan ju inte skriva för fem öre.
hejdå. nu ska jag släcka lampan, lyssna på det där jävla låtsasregnet och hoppas att en idé kastar sig över mig.
ännu mer i-landsproblem, tjuho!
har börjat på tre olika noveller. har skrivit såhär mycket på dom alla;
INGET FUNKAR JU. orkar inte det här.
firar bannemej inte ens den här """högtiden""" i detta hus.
ja just ja, det är visst alla hjärtans dag idag.
kan det inte bli vår någon gång dååå
alltså nej, med -17 grader utomhus har jag ingen lust alls att lämna varken täcket eller soffan. det tänker jag inte göra heller.
JAG FÖRSÖKER SKRIVA EN JÄVLA NOVELL, DET GÅR INTE.
jag önskar att jag var bra med ord. liksom visste var jag skulle sätta dom för största möjliga effekt. det vet jag inte.
I FOLLOW RIVERS.
ett fantastiskt mästerverk.
just put your paws up, 'cause you were born this way baby.
judge all you want, men jag älskar lady gaga. she is my queen, ok. och nu har hon släppt en ny låt, den är inte brilliant. men texten är.
we sure are cute for two ugly people.
jag lyssnar på konstgjort regn och ignorerar hur mycket det knakar i huset när det blåser, och främst hur kallt det drar när vinden letar sig igenom våra tunna 40-tals fönster.
jävla vinter alltså.
jag hoppades ju på vår, jag.
kan man kanske drömma bort den här snön? hoppas det.
peace&love
PENGAR SKULLE SITTA JÄVLIGT FINT NU ALLTSÅ <////////////////////////3
I'm made of wax, Larry, what are you made of?/A day to remember
DON'T BLINK, THEY WON'T EVEN MISS YOU AT ALL
hemligt går träden i blom.
är currently obsessed med denna låt. mest för att... ja, den påminner om ett grönt stockholm. och när stockholm är grönt är det som finast (det är som fulast och äckligast nu ju, grått, kallt och... äckligt).
i'd pay to see you frown.
underbart, magnifikt, utomordentligt, fantastiskt etc. etc.
Panic! At the disco har gjort det igen, med två bandmedlemmar mindre visserligen, men fruktansvärt bra ändå.
are we human?
alltså, det är inte det att det är lite tråkigt och lite jobbigt i skolan. ibland är det inte ens tråkigt. det är det att jag inte orkar.
mitt hjärta orkar inte
mitt huvud orkar inte
min själ orkar inte
jag orkar inte
~*~*~SENSITIVE WHITE GIRL PROBLEMS~*~*~
yftgufhijsdtpigoerljkfdoiegjklrfdmoiefgjklrdm,ioeödfjknmoeiöghjlnrkd,ioheögjlrknfdvosheögdk
nvhoögijlknfdvhiusgbjlxkvshlkjdbhxvljhlkjbzdhvlkjhldkjhlkdjfhglkjsfdhglkjhfsdklgjhlkfjdhgljksdfhbjl
hur fan ska jag få mig själv att göra saker jag inte vill? jag klarar det bara inte.
panic at the disco/the ballad of mona lisa
JAG ÄLSKAR SPOTIFY
är sådär härligt bitter igen.
när människor "censurerar" sina svordomar till k*k, f*tta, f*n, j*vla etc. etc.
WHAT
ARE
YOU
DOING
kan du inte svära ordentlig så svär för i helvete inte.
my hips they lie 'cause in reality i'm shy, shy, shy.
letar allra längst bak och allra längst in bland mina idéer för att hitta något att skriva en novell om. men det går inte. hittar inget.
hur ska jag hinna detta på en vecka?
I am the feeling that you've done something wrong.
blir alldeles pirrig när jag tänker på att jag ska till london om 5 månader och 2 dagar. om det är för att jag äntligen ska komma härifrån eller om det är för att det är london vet jag inte. men huvud saken är väl att det får mig att må bra.
do you live, do you die, do you bleed for the fantasy?
vill blogga. men kommer inte på något vettigt att skriva. oh such a hard, hard life. eller nä kanske inte va.
sitter hemma med mamma, pappa och min bok ikväll. det är ju tur att jag har ett liv!!!!11
Tangled.
igår orkade jag inte åka till skolan (förlåt agnes. igen.), så jag åkte till stan, och såg Trassel på bio.
alltså, jag är väl inte så mycket för animerade filmer sådär annars. men åh vilken bra film det var. jag skrattade och grät (NO SHAME WHATSOEVER) och tja, vad mer kan man begära av en film?
stop crying your heart out.
har kanske hittat något som sporrar mig att fortsätta, och att förbättra mig - för att komma härifrån.
så jag ska nog lägga ner lite mer tid på skolan nu, försöka i alla fall. för det är det enda jag vill just nu. att komma härifrån. (och med bra betyg kan man få stipendier och så slipper jag det här jävla äckellandet)
grrrrrreat. bye.
psykisk vilodag.
är nog hemma från skolan idag, för bussarna går inte. det är för halt.
för jag behöver vara hemma en dag efter ungefär två veckors tid av inget skolk (eller ok en lektion här och där MEN ÄSCH).
this one is for all the heartbroken people.
förundras ofta över hur lätt andra verkar ha det. eller kanske är de bara bra på att dölja saker?
alltså nä va jag tänker för mycket, och jag är hemskt trött. sorrryyy.
du ska brinna igen.
är jag konstig och annorlunda för att jag inte har några konkreta drömmar och mål med mitt liv? för jag vet ju inte vad jag vill. jag vet kanske vad jag inte vill. men inte vad jag vill. för jag vill ju inget annat än att leva, och vara glad. men det räcker inte som dröm i andras ögon, inte i mina heller tror jag.
så jag fortsätter leta efter en dröm.
skins.
jag svär på att det här ett av de finaste paren jag någonsin har sett. i just really love them, ok.
