you can cry when you get older.

oj oj oj jag ligger hemskt långt efter i skolan, och det är pinsamt samtidigt som jag inte bryr mig?? i alla fall, tonåring som jag är, ska jag ut och ha kul ikväll istället.
trevlig/glad/valborgig valborg! eller vad man nu säger. hejdå.

the royal wedding.

tror på kärleken lite sådär i smyg och i skymundan när jag ser på det kungliga bröllopet i storbrittanien.
och en himla fin klänning hade hon.

FÖR INGENTING ÄR MAGISKT.

skulle jag orka skulle jag förstöra min blogg och göra den ännu fulare än vad den är. så är den lika ful som allt annat ju :)
men jag orkar inte. får ha det där jävla 'just because you're breathing doesn't mean you're alive' där då. ha ahahahah. hahah.
dö.

SATAN I GATAN.

!!!!!!!!! (klicka på bilden)

Är det här allt? Jag tror nog att jag vänder om.


soluppgången är väl fin i alla fall.

klockan tre var det morgon i mitt huvud. eller. tja, nä. men jag vågade inte somna om för jag vill ju inte ha migrän. så jag gick upp.
och haha detta är det värdelösaste inlägget någonsin, men, GOD MORGON!!

men det är ju i alla fall varmt ute.

jag vill ju bara glömma skolan, livet och allt som heter förväntningar och krav i några veckor till. SNÄLLA.

i'd probably still adore you with your hands around my neck.


gäller ingen av er dock.

När människor jag inte tycker om lyssnar på samma musik som mig blir jag arg, ha ha ha jag är så himla mogen!!!! Det är det enda jag har att säga. Hejdå.

i'm just a holy fool.

DÖR.

Dorothy Parker.

"Razors pain you;
Rivers are damp;
Acid stains you;
And drugs cause cramps;
Guns aren't lawful;
Nooses give;
Gas smells awful;
You might as well live."

#SingitforJapan

det här bandet. dör.

spotify.

alltså det här med spotify och 10 timmar i månaden (visst är det det? eller i veckan? whatever) är ju bara bajs, elände och hemskheter.
FAST, nu har jag ju en anledning till att köpa mer skivor. kanske inte behöver en anledning till det annars heller, men äsch. skivor är kul att ha.

the sky is falling in.

Och okej, förlåt förlåt förlåt om jag drar ner er andra, er läsare, er nära och kära, även er inte lika nära och inte alls kära, med mig ner i min hopplöshet och förtvivlan. Det är inte min mening, jag lovar.
Men detta är min blogg, eller hur, och jag utrycker ju bara mig själv här. Och jag är en ganska hopplös och förtvivlad människa.
Så förlåt, igen. Jag menar det inte.

the boney king of nowhere.

"Ingenting. Ingenting. Ingenting. Allting är ingenting."
Hur kan människor inte inse detta? Att allt är meningslöst och "meningen med livet" är att det någon gång tar slut? Kanske är detta bara min åsikt, och min syn på saken. Men det är ju faktiskt UPPENBART att detta är sant.

i will eat you alive and there'll be no more lies.

igår köpte jag en bok om ondska och radioheads album 'hail to the thief' (ett av de bästa albumen någonsin). kanske ett sammanträffande, kanske gjorde jag det medvetet. vet inte. men världen är ju ond och ful, så det passar väl. (och som agnes skrev, om du tror något annat så är du rätt blind. det är en illusion, livet är värdelöst.)

no time for us.

detta gör alltid lika ont i mitt hjärta. även fast jag aldrig har lyssnat mycket alls på broder daniel. men aj aj aj.

fult.

något som inte är liktgiltigt alls däremot, det är livet. livet är så himla fult ibland. och jag är så väldigt, väldigt trött på det. varför är de fina bitarna så förjävligt mycket mindre än dom där fula bitarna? varför vinner dom fula ALLTID?

mitt liv alltså.

"Huvudvärken har kallats även "suicide headache" (självmordshuvudvärk) på grund av den rent olidliga smärtan den drabbade upplever och för att det finns fall då detta drivit personen ifråga till att begå självmord. Kvinnliga patienter har beskrivit smärtan som mycket svårare än den vid en förlossning. Hortons huvudvärk har i vissa texter blivit beskriven som det svåraste smärttillståndet som en människa kan uppleva."

Alltså, haha, ska man skratta eller gråta? Är ungefär 90% säker på att det är detta jag har och inte migrän. Ska utreda det med röntgen och huvudvärksspecialister på andra sidan stan snart.
Jaha. Är ganska likgiltig till detta ändå.

järnspöken.

eller nä jag rättar mig själv: den gör inte ont. den är äcklig.

jag håller andan med dig för jag vet hur du känner.

den där genomträngande känslan av att behöva någon. sådär jävla mycket att man inte vet vad man ska göra om man inte får träffa den nu nu nu nu.
tillåter sällan mig själv att känna den (ännu mindre tala om den), men aj vad den gör ont.

vem ringer man när man inte vill leva?

Det gör mig så satans förbannad när människor som sannolikt aldrig krupit på badrumsgolvet med ångesten dunkande i mellangärdet, stått vid spåret beredda på att hoppa, varit vakna fem dygn i sträck, suttit med kniven mot strupen, legat bältade på låst avdelning, föraktfullt säger att “Vi måste acceptera att livet inte alltid är så roligt. Vi måste också få må dåligt.” Fuck you.
Ann Heberlein - Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

tror jag är okapabel till att vara bekymmersfri en hel dag.

jag började skriva ett inlägg men det blev inget bra, för jag är så arg. så här har ni det jag skrev på tumblr istället, det är på engelska men det ska ni väl klara av. och ursäkta mig om min grammatik/stavning är fel, FÖR JAG ÄR ARG, okej.


"Okay, something that really fucking pisses me off is when people (girls) seriously believe that ALL boys are complete dicks and that EVERY SINGLE ONE of them have no feelings at all.

OH COME ON, they are people, why wouldn’t they have feelings? And yes girls can also behave like dicks and ignore their feelings, not every girl sits in a ring with her friends and giggles about the cute boy in her class, and spills her secrets like it’s tap that someone forgot to turn off.

And no, us girls are NOT better, NOT smarter and NOT prettier. We’re all fucking ugly and we’re all closed-minded complete cows, when it comes down to it. So get off your high horse, please."

hejdå.


du & jag döden.

när jag lyssnar på kent brukar jag ofta tänka "skulle ju vara roligt att lyssna på något annat än du & jag döden.." men när jag väl lyssnar på någon annan skiva (med kent) lyssnar jag bara på några låtar och byter sedan tillbaka.
alltså åh den skivan håller på att ta över mitt liv, den är så förjävligt bra.

precis.


i'm so ugly but that's ok 'cause so are you.

nähä. det blev inget pluggande. jag fick migrän (älskar livet ibland!!), men treo hjälpte inte. satt och gungade fram och tillbaka på sängen och gick igenom låttext efter låttext i mitt huvud, grät. fick ta en av pappas tabletter till sist.
dom är lite för starka. känns nästan som om jag är full, förutom det där roliga dårå.
jaha, eh nä och jag pratar bara massa strunt. blir inget pluggande nu heller.

men älskling, det är livet.

vet ni hur många inlägg jag skulle kunna skriva om hur mycket jag hatar, vad jag hatar, och vilka jag hatar? alldeles för många, förmodligen.
lyssnar på kent istället (vem vet jag kanske till och med pluggar lite, hallelujah!!!) och skriver ner det någon annan gång. tror inte att det är bra att hata för mycket på en gång, vilket jag visserligen gör, men jag säger till mig själv att sluta. så, hejdå.

kent är bästbästbästbästbästbästbäst. BÄST.

det här är sverige, snälla, gråt när ingen ser.

Fin syn på livet jag har, visst?

jag hatar smulorna i min säng

jag hatar mina bara fötter mot det kalla golvet

jag hatar den där jävla hungern som håller i mig och VÄGRAR SLÄPPA

jag hatar illamåendet

jag hatar huvudvärken

jag hatar ångesten som lägger sig över mig som ett tungt, illaluktande täcke

jag hatar hur snett min spegel hänger

jag hatar hur skolan luktar

jag hatar dammet på mina hyllor

jag hatar hur toalettdörren knarrar när man stänger den

jag hatar isen som ligger över det vackraste jag vet, havet

jag hatar skarven där tapetbitarna överlappar varandra

jag hatar dumma människor som inte förstår att man ska trycka på knappen för att bussdörren ska öppnas

jag hatar hur vattnet i duschen rinner undan alldeles för långsamt

jag hatar hur alla tofsar och hårspännen försvinner och inte hittar tillbaka

jag hatar hur golvet knarrar högre när alla andra sover

jag hatar hur jag inte kan låta bli att skrika på mina föräldrar fast jag knappt är arg

jag hatar tovorna i mitt hår

jag hatar hur instängt det luktar i mitt rum fast jag vädrar minst två gånger per dag

jag hatar sura tanter och jag hatar hur medveten jag är om att jag är likadan själv



jag älskar ljudet av klockan som står på min hylla (tick-tack tick-tack tick-tack tick-tack)

jag älskar att känna vinden i håret

jag älskar att hålla i mina böcker, behöver inte ens läsa, räcker med att hålla i dom

jag älskar hur nagellacket luktar

jag älskar fiskmåsarna

jag älskar allt det musik får mig att känna

jag älskar doften av kaffe


tell me that's worth it 'cause i'm doing all i can to fight it.

vill ju skriva om att jag gör, allt jag känner, allt jag ser. allt.
men jag KAN ju inte. nä. nu tar jag en promenad istället. hejdå.

sarah smiles.

Panic! At the disco har ju släppt nytt. Och åh det är så bra.

give a cheer for all the broken because it's who we are.

somnade igår till welcome to the black parade, den spelades om och om igen hela natten. hoppsan.
men världen är rätt fin ändå idag.

Kurt Cobain.

"So remember, it's better to burn out than fade away."

på drift?


Pagan Poetry/Björk


en dag till.

vad gör man när man känner såhär? lär man sig någonsin?
hur i HELVETE ska man """verbalisera sin ångest"""? det går ju inte.
tänker sluta försöka.

Hah. Jag är uttråkad.

Ja. Mina favoritfilmer då.
Black Swan. Alltså, den är ju ny men jag har hunnit se den tre gånger på några månader bara. Så himla, himla bra.


Girl, Interrupted. Den här såg jag också första gången nyligen, några veckor sedan bara, har hunnit se den 4 gånger på de här veckorna. Ojdå. Fruktansvärt bra film.


Grease. Alltså, HUR kan man inte tycka om den här filmen? 


Amelie från Montmartre. Samma sak här ju. Världens finaste film.

Stolthet och fördom. Visst det är ju inte världens mest spännande film. Men åh så vacker.

Pirates of the Caribbean: At world's end. Somliga säger ju att första filmen är bäst, somliga säger att andra filmen är bäst. Men nej, jag står fast vid att den tredje bannemej är den bästa. För detta är en av de bästa scenerna någonsin.


Bring it on. Har älskat den sedan första gången jag såg den 2003, och kommer aldrig att sluta. Kan allt by heart.

brian molko.


If I'm lost please don't find me.


Mother monster.

"When you're lonely I'll be lonely, too."

alla vet att stormen kommer.

allt är hittat på tumblr (vart annars liksom?).

och så bara den här videon också för jag vet inte om jag ska gråta eller bara vara evigt tacksam över att han ens finns. kanske både och.

RSS 2.0